Ja igår blev det ingen vanlig lördag.

Hade inte sovit alls typ på natten som jag beskrivit i tidigare inlägg, pga blandannat en ihållande smärta i vänster sida på magen som inte försvann utan bara blev värre..

Ringde in till förlossningen och de ville jag skulle komma in på koll så att det inte var något med moderkakan som spökade.

Fick tid 13.00 sen belv jag undersökt av barnmorskan och de satte ctg (hjärtkurva på barnet) och allt såg bra ut.

Men läkaren på förlossningen ville ändå undesöka mig och vi fick sätta oss i dagrummet på förlossningen och vänta. Vi hittade ett spel efter ett tag som vi roade oss med..hahaha..GENI, var det. Jättekul!

Lika roligt var det inte att sitta och se alla mammor som vankade runt och stånkade i värkarbete..jag satte mej bakom julgranen så jag skulle slippa se..Haha.  

En tjej satt och åt middag, och andades sådär speciellt som man gör när värken kommer och sen började hon prata med mej..

Hon undrade om det var mitt första, för det var hennes första bebis som nu skulle komma.

-Nej det är andra för oss.

-Jaha..då sitter jag kanske här lycklig ovetandes om vad som väntar mig då?

Jag: - Neeeeejdå..det var inte så farligt som man trodde (tanke;DET VAR MYCKET VÄRRE; DET KOMMER KÄNNAS SOM DU SKA DÖ) Men det sa jag ju givetvis inte..

Jimmy bara: -Men Sara, vafan du kan ju inte ljuga??!!Ligger hon på BB samtidigt som du så kommer hon slå ihjäl dej sen!! Hahaha..

Ja jag tänkte ju inga snälla tankar om folk som sa till mej;

-Det är absolut ingen fara att föda barn, klart det känns, men inte alls så farligt..Johej du..Det fick man ju erfara att det var en ren o skär lögn, och nu ska man på att igen!  

Läkaren hade fått en akut operation som hon skulle närvara på så vi fick vänta ända till kl 18.00
Men det var det värt kan jag säga!! Supersnäll läkare..mätte bebisen med ultraljud då Liam var ganska stor för att vara 1 månad för tidig..

Nu hade hon suttit och gått igenom min journal innan hon hämtade mig och hon hade upptäckt en liten antecklning om att jag ringt i v 34 till min dåvarande BM i ronneby om att jag hade synrubbningar, var skityr och törstig som fan samt hade ett blodsocker på 12,8!!

Jaha då hade jag haft graviditetsdiabetes med Liam..De kollar i vecka 27 om man har det, men sen kollar de inte igen så säkert hade det kommit efteråt..Men det var inget som min dåvarande BM lade nån energi på att utreda vidare? Konstigt kan man tycka??

Hon sa att om man har en helt frisk bukspottskörtel så ska man inte komma över 8 i värde..Det kan ha varit därför Liam var stor.

Bebisen beräknas väga ca 3800 g när den kommer men det kan diffa 20% upp eller ner..hopppas hellre neråt hehehe..

Sen kom den glada nyheten! Mina förvärkar har gjort nytta och alltså inte varit förgäves! Var öppen 3 cm nu!! Tjohoooo!

Hon hinnsvepte oxå och sa att om det inte kommit igång innan måndag morgon så är det inte svårt att sätta igång förlossningen med dessa förutsättningarna!! UNDERBART!!

Så om inte förr så blir det imån (om de nu inte är överbelagda på förlossningen) då får jag givetvis vänta..

Hem igen men först inom Mc Donalds och tryckte i oss varsitt meal, sen vidare till Karin o Mats stuga för att hämta Limme som tillbringat dagen där med sina kusiner från Ljungby och firat lite lilla julafton i och med att vi inte ska träffa Jimmys syster med familj mer innan jul.

Hem och lade oss och så sov vi till 08.45 idag! Så skönt!

Nu är Jimmy o Limme iväg och ska skotta hos mina morföräldrar samt hälsa på limmes farfar.Jag ska städa och tvätta..söndagsnöje.

Sen ska vi ut och åka pulka! Jag har fått sån energi nu när jag kan se ett slut på allt detta!

Bye!